Passion, dröm och verklighet

Min resa från Etiopien till Sverige.

Hej och välkommen till min blogg!

Mitt namn är Aster Demeke-Hansson och jag är en IT-entusiast som har bott i Sverige sedan 1989. I den här bloggen ska jag dela med mig av min livshistoria, min passion för datorteknik, min dröm om att studera och arbeta inom IT-sektorn, och min vardag som invandrare i ett nytt land. Jag kommer också skriva om varför jag vill satsa på online utbildning. Vad som gör min utbildning unik och vad som är drivkraften. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är spännande och motiverande att följa min resa från Etiopien till Sverige.

Jag kommer ursprungligen från Etiopien, ett land som har lidit av politisk instabilitet, fattigdom och krig under många år. Jag växte upp under en militärdiktatur som förtryckte folket och begränsade deras frihet och möjligheter. Jag hade en gymnasieutbildning men jag såg ingen framtid för mig eller min lilla dotter i mitt hemland. Jag bestämde mig för att fly till Sverige, ett land som jag inte bara hade hört talas om som ett demokratiskt, fredligt och välmående land, utan också som hade byggt den gymnasieskola som jag gick på i Etiopien. Skolan var ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Etiopien genom organisationen ESBU (Elementary School Building Unit) som var en del av SIDA (Swedish International Development Agency).

Jag kom till Sverige för första gången i februari 1988, mitt i vintern. Jag möttes av ett land som var täckt av snö som en vit bomullsmatta. Det var en stor kontrast till det varma och behagliga klimatet i Addis Abeba. Det var också en stor utmaning att anpassa sig till det nya landet, den nya kulturen och det nya språket. Jag kunde inte ett ord svenska när jag kom hit. Jag kände mig främmande och ensam, men jag var också förväntningsfull, nyfiken och ambitiös.

Jag anmälde mig till en SFI-språkkurs för att lära mig svenska så snabbt som möjligt. I skolan träffade jag många andra invandrare från olika länder som hade liknande erfarenheter som jag. Vi blev snabbt vänner och vi hjälpte varandra att kommunicera med våra lärare och varandra. Vi hade också mycket roligt tillsammans. Vi gjorde olika aktiviteter som att åka på utflykter, baka, laga mat och äta tillsammans. Vi lärde oss inte bara svenska utan också om varandras kulturer och traditioner.

Efter sex månader hade jag nått en god nivå av svenska och jag ville börja arbeta för att få mer praktisk erfarenhet av det svenska samhället och arbetslivet. Jag sökte ett jobb som städerska på ett Scandic-hotell i närheten av där jag bodde. Jag fick jobbet och jag arbetade där i ett år. Jag lärde mig mycket om kundservice, städning och hotellverksamhet. Jag fick också många nya vänner och kontakter bland mina kollegor.

Jag trivdes med mitt jobb, men jag kände också att jag ville fortsätta min utbildning och utveckla mina färdigheter. Jag hade alltid varit tekniskt intresserad och jag ville lära mig mer om datorer och datorkommunikation. Jag sökte till olika IT-utbildningar men jag behövde komplettera min gymnasieutbildning för att bli behörig. Jag studerade på Komvux i tre år och läste kurser som svenska, matematik, engelska, samhällskunskap, företagsekonomi, redovisning, datorstödd bokföring, IT-stöd, textbehandling, databasadministration, datorkunskap, datorkommunikation, IT-samordning, lokala nätverk A och B, persondator.

Under min tid på Komvux jobbade jag också på helger och kvällar inom vården. Det var ett yrke som jag har stor respekt för och som jag känner och hoppas att Sverige fortsätter att ta hand om äldre på ett värdigt sätt även i sådana ekonomiska kriser som vi har nu. Jag lärde mig mycket om omsorg, empati och kommunikation genom att arbeta med äldre människor. Jag fick också se hur viktigt det är att ha ett socialt nätverk och en meningsfull sysselsättning när man blir äldre.

Jag jämförde ofta situationen för äldre i Sverige med situationen för äldre i Etiopien. I mitt hemland har de flesta inte råd för bra vård och annat nödvändigt för dem. Det finns inte tillräckligt med sjukhus, läkare, mediciner eller pensioner för dem. Många lider av sjukdomar, undernäring och fattigdom. Men de flesta äldre lever tillsammans eller nära sina barn eller släktingar, om de inte har varken det ena eller det andra. Grannar och människor de känner tar hand om dem. Många kämpar ända till sista andetaget och ofta har de en rik social gemenskap.

Jag tycker att det finns både för- och nackdelar med båda systemen. I Sverige har äldre mer ekonomisk trygghet, bättre vård och mer självständighet. Men de kan också känna sig ensamma, isolerade och överflödiga. I Etiopien har äldre mer familjeband, gemenskap och respekt. Men de kan också känna sig beroende, utsatta och lidande.

Jag tror att det bästa vore att kombinera det bästa av båda världarna. Att ge äldre både god vård och god omsorg, både ekonomisk trygghet och social tillhörighet, både självständighet och respekt. Det är vad jag önskar för alla äldre i världen, oavsett var de bor eller var de kommer ifrån.

När jag hade klarat alla mina kurser på Komvux med ett samlat gymnasiebetyg fick jag äntligen antagning till en IT-utbildning som jag hade drömt om. Det var Eikness och Vallin institutet som jag läste när jag fick min första dröm om att bli certifierad av Microsoft uppfylld. Jag klarade MCP i Windows NT 4.5 och MSCE i Windows 2000. Jag var överlycklig och stolt över att ha nått mitt mål.

Detta är bara början på min resa från Etiopien till Sverige. I nästa inlägg ska jag berätta om hur jag fick mitt första jobb inom IT-branschen, hur jag träffade min man som är svensk, som kom till Etiopien för att gifta sig med mig och hämta oss till Sverige, och hur vi har byggt vårt liv levt tillsammans 10 år. Jag hoppas att du vill fortsätta att läsa om min resa och att du kanske också vill dela med dig av dina egen resa i kommentarerna. Tack för att du läser min blogg!

Hur jag blev nätverkstekniker på Fyrisskolan.

Jag studerade hårt och lärde mig allt om nätverk, servrar, säkerhet, protokoll, routing, switching och mycket mer. Jag gjorde också praktik hos Gävle Dat och fick värdefull arbetslivserfarenhet.

Efter att jag hade tagit min examen fick jag ett jobb som nätverkstekniker på ett It-företag. År 2002 började jag jobba som nätverkstekniker på Fyrisskolan i Uppsala till 2009. Fyrisskolan är en av de största gymnasieskolorna i Uppsala med över 2000 elever och 300 personal. Skolan hade ett stort och komplext nätverk som består av Novell oh Windows NT servermiljö och flera hundra datorer, skrivare, skannrar, projektorer och annan utrustning som är anslutna till internet och varandra.

Som nätverkstekniker är min uppgift att se till att elev och personaldator i nätverket fungerar smidigt och säkert. Jag ansvarade för att installera, konfigurera, underhålla och felsöka nätverksutrustningen och programvaran. Jag hjälper också elever och personal med olika IT-relaterade frågor och problem. Vi var 4 trevliga kollegor som jobbade tillsammans.

Varför skriver jag den här bloggen?

För det första vill jag dela med mig av mina erfarenheter till andra som befinner sig i samma situation som jag har gått igenom. Jag vet hur svårt det kan vara att flytta till ett nytt land, lära sig ett nytt språk, anpassa sig till en ny kultur, studera och arbeta samtidigt som man försöker hålla kontakten med sitt ursprungsland. Jag vill inspirera andra som har liknande drömmar som jag hade att inte ge upp utan att kämpa för sina mål.

Dessutom är IT-yrket ett ständigt lärande som kräver tillräckligt intresse och vilja för att nå sitt mål. Jag är fascinerad av den snabba utvecklingen inom IT-branschen och de möjligheter som den erbjuder. Jag vill hålla mig uppdaterad om de senaste trenderna och teknikerna och dela med mig av min kunskap till mina läsare.

Slutligen skriver jag den här bloggen för att utveckla mina skrivfärdigheter och få feedback från andra. Jag tycker att det är roligt och utmanande att skriva om IT-relaterade ämnen på ett sätt som är lätt att förstå och intressant att läsa.

Jag hoppas att ni gillar min blogg och att ni lämnar era kommentarer och frågor.

Jag vill också höra från dig som läser min blogg. Vad tycker du om mitt innehåll? Har du några frågor eller kommentarer? Har du några tips eller förslag på vad jag ska skriva om nästa gång? Lämna gärna en kommentar nedan eller kontakta mig via e-post eller sociala medier. Du kan också prenumerera på mitt nyhetsbrev för att få uppdateringar om nya inlägg.

Aster Demke-Hansson